Ta hand om kvalitet
År 2035 i Sverige sker återanvändning främst genom decentraliserade, småskaliga och lokala lösningar. Klimatkris och resursbrist gör att samhället styrs utifrån tillräcklighet och har gått från nyproduktion till återproduktion. Hantverkskunskap, liksom sakers historia är högt värderade.
Sakerna vi skaffar, använder och behåller har ett högt ekonomiskt värde, men framförallt ett högt kulturellt och emotionellt värde. Vi har gott om tid, att ta hand om våra saker, antingen genom egen omsorg eller genom lokala hantverkare och verkstäder.
VARDAG: Gott om tid att ta hand om saker
Överflödssamhället tillhör nu det förflutna, och stressrelaterade sjukdomar och utmattning är ovanligt. Genom sociala reformer har vi möjlighet att arbeta mindre. Tillräcklighet betraktas som en ny social norm, först av
nödvändighet men sedan mer och mer av lust. Att människor har tid och ork är en viktig nyckel till förändrade vanor och en långsammare konsumtionshastighet. Allt fler bor i mindre samhällen och mer handel sker lokalt.
När min favoritjacka tappade formen och fick en reva gick jag till återbruket i centrum, de har fräschat upp den förut och är bra på att laga så det blir snyggt. Jag gillar den verkligen, så det är det värt. Dessutom har det blivit så dyrt och känns inte bra att köpa helt nya kläder. Jag passade på att ta med mig några av barnens urväxta kläder som de kan sälja vidare. Min partners tröja kunde inte återanvändas men på stickeriet fick jag hjälp att repa upp garnet till en ny.
Att vara den som tar hand om sina ägodelar, återanvänder och själv kan laga, snida och sticka är prestigefullt och eftersträvansvärt, medan överkonsumtion betraktas med försiktighet. Det är pinsamt att ha saker som ligger oanvända. Designprodukter är vi sen länge vana att återanvända, tröskeln var låg till möbler och elektronik, men den stora förändringen kom när acceptansen för och värdet på begagnad textil ökade. Vi var ju redan vana att se återanvänd textil som lyx, på hotell, spa och restaurang.
Hantverk och kunskap om material värderas högt och är integrerade i utbildningssystemet. Yrkesutbildningar inom teknik och kreativa / praktiska områden är populära, och efterfrågan på sådana kompetenser är hög. Stora influerare är ofta aktiva regionalt eller lokalt och delar med sig av kunskap och tips. Lokala mötesplatser för
återanvändning har stor social betydelse och fungerar som nav för överföring av hantverkskunskap och färdigheter och DIY (Do it your self) har fått stor spridning. Den yngre generationen har gått före genom att blanda gammalt och nytt och värdera det unika.
KONSUMTION: Sakers historia är en tillgång
Unika produkter som har en historia värderas ofta högre än nya produkter. Att sakerna bär spår av sin ålder, sitt ursprung, tidigare användare eller vad de har varit med om ses som intressant och värdefullt. Berättelserna om
återanvända gåvor gör dem mer personliga.
Nyköp är sällsynt och ses som en investering. Produkter köps med omsorg för att de ska hålla över tid, både stilistiskt och fysiskt. Därför domineras nyproduktion av klassiska uttryck eller produkter som kan anpassas över tid, medan mer unika och personliga uttryck återfinns på begagnad- och remake-marknaden. Det är dyrt både att köpa nytt och att slänga saker, så att återanvända så länge som möjligt har blivit norm. Digitala plattformar hjälper oss att hitta och matcha våra behov online, och ofta finns det man behöver lokalt, inom gång- eller
cykelavstånd. I mer glesbefolkade områden använder man posten, bekanta eller bussen med extra bagageutrymme för att få hem sakerna.
Lokala kluster. De butiker för nyproducerade varor som fortfarande existerar är främst online med endast ett fåtal show rooms. Istället är det lokala kluster av butiker för hantverk, återanvändning, delning, uthyrning, reparation, uppgradering eller remake som står i centrum. Även om högre kvalitet innebar en ökad kostnad för många verksamheter har nya affärsmodeller, där man tjänar pengar på samma produkt flera gånger, resulterat i minskade kostnader.
SAMHÄLLE: Från ny- till återproduktion
När det blev brist på råvaror och transportkostnaderna steg ökade värdet av kunskap och förmåga att ta hand om och reparera saker själv. EU-direktiv kring design, företagsansvar och avfall, tillsammans med stigande råvarupriser, har gjort att nyproduktion minskat kraftigt.
Det är billigare att återanvända och laga än att köpa nytt. En ny ekonomisk politik har gjort tjänster som vårdar, reparerar och bygger om produkter lönsamma. Den ekonomiska omställningen från nyproduktion till
återproduktion har varit en utmaning. De producenter som tidigt ställde om sin produktion från att använda primär till återanvända material har haft ett försprång och kunnat stärka sin marknadsposition. De nya köpmönstren gynnar producenter av varor med hög kvalitet, lång livslängd och högt andrahandsvärde. Regionala och lokala aktörer har en betydande andel av marknaden för begagnade varor, tjänster och återproducerade produkter, tack vare sin anpassningsförmåga och lokala förankring.
Sedan Sverige började rapportera sitt konsumtionsavtryck har ett system för individuellt fotavtryck införts. Det är inte tvingande men det är synligt för andra om man förbrukar mer än sitt budgeterade hållbarhetsavtryck. Även om man har råd kan det vara svårt att köpa nya saker gjorda av primär råvara, då det inte finns så mycket på
marknaden. Samhällsdiskussioner om det egna ansvaret och om prioriteringar mellan ”behöver” och ”villhöver” är livliga och bidrar till minskade klyftor och en mer rättvis fördelning. Det finns stor kunskap och synlighet kring varors totala utsläpp under livscykeln. Det gör att vi hellre tar hand om de föremål vi redan äger.
Samverkan kring lokala varianter för återanvändning. Kommunerna står för en infrastruktur för återanvändning som underlättar för ideella, kommersiella och kommunala aktörer att erbjuda återanvändning. Driften av
fastighetsnära insamling, kvartersnära bytesrum i städerna och tillgång till verkstäder sker ofta i samverkan med lokala aktörer. Invånarna har makt att välja vilka sammanhang de skapar och deltar i lokalt.
Det har skett en omfördelning av makt mellan grupper då praktisk kunskap och förmåga har uppvärderats. Detta har lett till att akademiker som jobbar med datorer har lägre status om de inte också kan utföra manuellt arbete. Detta skapar ett utanförskap för de som saknar praktisk kunskap och förmåga och inte har råd att använda sig av tjänster för detta. Då dessa funktioner också spelar en allt större social roll för gemenskapen finns en risk att utanförskapet förstärks ytterligare.
TEKNIK: Det som lagas förväntas hålla länge
Kvalitet ses inte längre som en statisk egenskap utan som en kontinuerlig process.Det har satt igång ett stort samspel mellan användare, producenter och tjänsteleverantörer. Ledningssystem för att bibehålla och förstärka
kvaliteten har blivit standard. Resursbristen har drivit på innovation i hela värdekedjan kring material, kvalitet och uppgraderingslösningar. Det har också skapat en omfattande marknad för återanvändning av byggmaterial, inredning och utrustning mellan olika verksamheter. Tidigare var ursprungskvaliteten ofta så låg att den inte gick att underhålla. Men med flera direktiv för att förstärka den är det nu självklart att laga skor, väskor, kläder, elektronik, utrustning och möbler. Kvaliteten har ökat både på grund av förbättringar i ursprungskvaliteten
och på grund av den ökade kunskapen och förmågan att ta hand om saker. Tillgången till reservdelar har ökat både tack vare producenternas skyldighet att tillhandahålla dem, och det större utbudet av återanvänt material.
Spårningsteknik ger information om produkters innehåll, dess historia, tidigare användare, potentiella livslängd och vad vi kan göra med den i den här fasen av livet. Utvecklingen av dessa system har ökat förväntningarna på
transparens på många områden i samhället. Samtidigt stimulerar både resursbrist och medvetenhet om teknikens påverkan på hållbarhet och digital sårbarhet utvecklingen av mer lågteknologiska och analoga lösningar med
bytesrum i kvarteret och lokala nätverk för att dela saker och förmedla tingens berättelser.
Transportkostnaderna har stigit, särskilt för större föremål som möbler, byggmaterial och tung elektronik. Det bidrar till minskad nyproduktion, kortare transportsträckor genom bättre matchning i närområdet, ökad mellanlagring för färre transporter per produkt och fler samtransporter. Nu när det finns gott om tid finns
det också goda möjligheter att matcha produkter med rätt användare
Fler scenarier, mer att läsa
- Att få omställning att hända
- Byggsektorns miljöberäkningsplattform
- Centre for Dynamic Modelling
- Clean Shipping Index
- CO2 concrete uptake
- DynamO
- EU Emission Trading System
- Flexi-Sync
- Från jord till bord och åter till jord
- HOPE
- Hållbarhet blir standard
- InciteShip
- IRISS
- Klimatkrav till rimlig kostnad
- Klimatsmart byggdesign
- Krondroppsnätet
- Kunskapsbank för klimat och bebyggelse
- Kunskapsbaserad färdplan
- Kunskapslyftet SME
- MAGIC biblioteket
- Mistra SafeChem
- Ozonmätnätet
- ProScale
- Saltsjöbaden air science and policy workshops
- Samarbete för minskat matsvinn
- Sjöfolkets guide
- Sjöstadsverket
- Sluta cirkeln för industriell plast
- Suschem
- Tidstegen
- TraceMet
- Upphandlingspanelen
- Usereuse
- VA-kluster Mälardalen
- Valesor