
Digital vägledning
Huvudsyftet med vägledningen är att underlätta för fastighetsbolag att ställa klimatkrav för byggprojekt. Framtagna kravformuleringar, processteg, anvisningar och kontroller ska möjliggöra upphandlingar med tydliga kravställningar och tillförlitliga klimatberäkningar.
Denna vägledning vänder sig till dig som arbetar som upphandlare och entreprenör inom bygg- och fastighetssektorn.
Nedan följer en förenklad process för att införa klimatkrav:

1. Kunskapsuppbyggnad
I ett första steg bör beställaren få en överblick av olika typer av klimatkrav som förekommer, vilket internt arbete som krävs för att implementera dessa krav samt vilka krav som passar bäst inom den egna organisationen.
Klimatkrav i upphandling kräver intern kompetens hos beställaren inom både upphandling och kravställande samt kring vilka klimatkrav som är rimliga för ett visst byggprojekt. Generell kompetensutveckling krävs ofta internt men även bland externa aktörer (till exempel entreprenörer och eventuella externa projektörer) som beställaren vill samarbeta med. För en bra implementering av klimatkrav kan beställaren behöva bidra till kunskapsuppbyggnad utanför organisationen.
2. Kravens utformning
Baserat på den interna arbetsrutin som passar bäst och de klimatmässiga målsättningar beställaren har tar beställaren beslut om på vilket sätt de vill ställa klimatkrav i varje enskilt byggprojekt. Detta avser bland annat:
- vilken entreprenadform som tillämpas och anpassningar för detta
- om det ska ställas skarpa siffermässiga krav på klimatpåverkan (till exempel ett gränsvärde eller ett krav på förbättring jämfört med en referensnivå)
- ifall beräknad klimatpåverkan ska vara ett tilldelningskriterium vid upphandling
- vilken typ av ekonomiska konsekvenser vid avvikelser från klimatkrav som behövs
- vilken utvärdering, granskning och verifiering som krävs för att genomföra och följa upp kravet.
Det är även viktigt att du:
- Integrerar frågan kring klimatkrav tidigt i processen
- Utreder ansvar och förankrar kraven
Hur upphandlingen påverkas av olika entreprenadformer kan du läsa nedan:
Totalentreprenad
Vid en totalentreprenad finns möjligheten att ge stor frihet åt en entreprenör att till exempel välja material och arbetsmetoder och därmed bidra med klimatförbättrande åtgärder. Detta förutsatt att tidigare projektering, entreprenadavtal och planbestämmelser tillåter detta.
Utförandeentreprenad
I en utförandeentreprenad, där beställaren är ansvarig för framtagande av bygghandlingar, är det ofta mer begränsade möjligheter i vilka klimatkrav som kan ställas på entreprenören. De krav som är rimliga att ställa styrs av bygghandlingarna och det är därför viktigt att beställaren själv har beaktat klimatprestanda i tidigt skede.
Partnering
Partnering, även kallat samverkansentreprenad, är inte en entreprenadform utan en samverkansform som kan vara till hjälp i arbetet med klimatpåverkan från byggnader. I samverkansentreprenad kan de upphandlingstexter som finns i vägledningen, samt angivna tekniska anvisningar användas för att definiera gemensamma samverkansmål. Detta kan underlätta när det är svårt att i tidigt skede fullständigt definiera hur och vilka klimatförbättrande åtgärder projektet ska arbeta med.
3. Formulera skrivningar
Tydliga och rimliga kravställningar ska formuleras och skrivas i upphandlingsdokumenten. Här följer exempel på texter. Se vägledningen för fullständiga förklaringar med fotnötter.
Informationskrav – Förslag på kravformuleringar | |
---|---|
Alternativ 1 | Anbudsgivaren ska i sitt anbud redovisa klimatpåverkan för inlämnat anbud enligt anvisningar och |
Alternativ 2 | Vinnande anbudsgivare ska i samband med slutbesiktning redovisa klimatpåverkan till beställaren. |
Alternativ 3 | Vinnande anbudsgivare ska i samband med slutbesiktning redovisa klimatpåverkan enligt anvisningar och omfattning i bifogade Tekniska anvisningar. Resultatet från klimatberäkningen, enligt |
Alternativ 4 | Vinnande anbudsgivare ska i samband med slutbesiktning redovisa klimatpåverkan enligt anvisningar och omfattning i bifogade Tekniska anvisningar. Minst XX% av klimatpåverkan från klimatberäkningen, enligt definierad omfattning, ska vara baserad på produktspecifika LCA-data |
Förbättringskrav – Förslag på kravformuleringar | |
---|---|
Alternativ 1 (grönt | Anbudsgivaren ska i anbudsskedet redovisa klimatpåverkan för inlämnat anbud enligt anvisningar |
Alternativ 2 | Anbudsgivaren ska i anbudsskedet redovisa klimatpåverkan i inlämnat anbud enligt anvisningar |
Alternativ 3 | Anbudsgivaren ska i anbudsskedet redovisa klimatpåverkan för inlämnat anbud enligt anvisningar |
Alternativ 4 | Anbudsgivaren ska i anbudsskedet redovisa klimatpåverkan för inlämnat anbud enligt anvisningar |
Prestandakrav – Förslag på kravformuleringar | |
---|---|
Alternativ 1 | Anbudsgivaren ska i anbudsskedet redovisa klimatpåverkan för inlämnat anbud enligt anvisningar |
Alternativ 2 | Vinnande anbudsgivare ska i samband med slutbesiktning av det aktuella projektet redovisa klimatpåverkan för det aktuella projektet enligt anvisningar och omfattning i bifogade Tekniska anvisningar. Klimatpåverkan, för definierad omfattning, får max vara XX kg CO2 |
Förslag på tilldelningskriterier | |
---|---|
Alternativ 1 | Den anbudsgivare som lämnar in anbud med lägst beräknad klimatpåverkan får XX poäng av de |
Alternativ 2 | Anbudsgivarnas klimatberäkningsresultat delas in i intervall om XX kg CO2 e/m2 BTA. De anbudsgivare som hamnar i intervallet YY-ZZ kg CO2 e/m2 BTA får AA poäng av de totala poängen i anbudet. Poäng delas ut till övriga anbudsgivare i fallande skala, med BB poäng i nästkommande intervall, CC i nästkommande, och så vidare. |
Alternativ 3 | Anbudsgivarnas klimatberäkningar jämförs utefter en prissättning på XX kr per varje kg CO2 |
Verifiering – Förslag på kravformuleringar | |
---|---|
Alternativ 1 (uppdatering beräkning | Entreprenören ska lämna en uppdaterad klimatberäkning till beställaren enligt anvisningar och omfattning i bifogade Tekniska anvisningar. Klimatberäkningen ska deklarera samt verifiera projektets slutliga klimatpåverkan baserat på det slutgiltiga utförandet och utvärdera eventuella klimatreducerande åtgärders effekt. Beräkningen överlämnas i samband med övrig slutdokumentation. |
Alternativ 2 (uppföljning verkligt | Slutligt beräknad klimatpåverkan ska baseras på en resurssammanställning som är |
Alternativ 3 (hantering ÄTA-arbeten | Om ÄTA-arbeten har tillkommit under entreprenadstiden kan entreprenören påvisa vilken |
Alternativ 4 (hantering ÄTA-arbeten | När förfrågan om ÄTA-arbeten tillkommer under entreprenadstiden får entreprenören |
4. Utvärdera och granska
Beräkningar ska granskas, verifieras och utvärderas. Detta kan ske antingen endast i slutskedet eller i både anbuds- och slutskedet. Tydliga krav och löpande dialog underlättar utvärderingen.
Förslag på metod för granskning av klimatberäkningar finns i detalj i vägledningen. Läs mer om hur underliggande beräkning bör utföras under anvisningar för LCA-beräkning av byggprojekt
på Byggsektorns Miljöberäkningsverkyg BM.
-
2021-03-02 | nyhetNordisk forskning analyserar bränsleceller och vätgas för sjöfarten
-
2021-02-25 | nyhetVinnaren utsedd i innovationstävling för hållbara alternativ till konstgräs
-
2021-02-23 | nyhetNya digitala arbetssätt krävs för att öka återbruket i byggsektorn
-
2021-02-22 | pressmeddelandeNytt pilotsystem gör metallers miljöprestanda spårbar
-
2021-02-15 | nyhetDelta i granskningen av IPCC:s kommande rapport