Konstruktion av flerbostadshus med lyftkran i bakgrunden.

Digital vägledning

Huvudsyftet med vägledningen är att underlätta för fastighetsbolag att ställa klimatkrav för byggprojekt. Framtagna kravformuleringar, processteg, anvisningar och kontroller ska möjliggöra upphandlingar med tydliga kravställningar och tillförlitliga klimatberäkningar.

Denna vägledning vänder sig till dig som arbetar som upphandlare och entreprenör inom bygg- och fastighetssektorn.

Nedan följer en förenklad process för att införa klimatkrav:

Illustration med 4 områden i form av pilar och text under dessa.

1. Kunskapsuppbyggnad

I ett första steg bör beställaren få en överblick av olika typer av klimatkrav som förekommer, vilket internt arbete som krävs för att implementera dessa krav samt vilka krav som passar bäst inom den egna organisationen.

Klimatkrav i upphandling kräver intern kompetens hos beställaren inom både upphandling och kravställande samt kring vilka klimatkrav som är rimliga för ett visst byggprojekt. Generell kompetensutveckling krävs ofta internt men även bland externa aktörer (till exempel entreprenörer och eventuella externa projektörer) som beställaren vill samarbeta med. För en bra implementering av klimatkrav kan beställaren behöva bidra till kunskapsuppbyggnad utanför organisationen.

2. Kravens utformning

Baserat på den interna arbetsrutin som passar bäst och de klimatmässiga målsättningar beställaren har tar beställaren beslut om på vilket sätt de vill ställa klimatkrav i varje enskilt byggprojekt. Detta avser bland annat:

  • vilken entreprenadform som tillämpas och anpassningar för detta
  • om det ska ställas skarpa siffermässiga krav på klimatpåverkan (till exempel ett gränsvärde eller ett krav på förbättring jämfört med en referensnivå)
  • ifall beräknad klimatpåverkan ska vara ett tilldelningskriterium vid upphandling
  • vilken typ av ekonomiska konsekvenser vid avvikelser från klimatkrav som behövs
  • vilken utvärdering, granskning och verifiering som krävs för att genomföra och följa upp kravet.

Det är även viktigt att du:

  • Integrerar frågan kring klimatkrav tidigt i processen
  • Utreder ansvar och förankrar kraven

Hur upphandlingen påverkas av olika entreprenadformer kan du läsa nedan:

Totalentreprenad

Vid en totalentreprenad finns möjligheten att ge stor frihet åt en entreprenör att till exempel välja material och arbetsmetoder och därmed bidra med klimatförbättrande åtgärder. Detta förutsatt att tidigare projektering, entreprenadavtal och planbestämmelser tillåter detta.

Utförandeentreprenad

I en utförandeentreprenad, där beställaren är ansvarig för framtagande av bygghandlingar, är det ofta mer begränsade möjligheter i vilka klimatkrav som kan ställas på entreprenören. De krav som är rimliga att ställa styrs av bygghandlingarna och det är därför viktigt att beställaren själv har beaktat klimatprestanda i tidigt skede.

Partnering

Partnering, även kallat samverkansentreprenad, är inte en entreprenadform utan en samverkansform som kan vara till hjälp i arbetet med klimatpåverkan från byggnader. I samverkansentreprenad kan de upphandlingstexter som finns i vägledningen, samt angivna tekniska anvisningar användas för att definiera gemensamma samverkansmål. Detta kan underlätta när det är svårt att i tidigt skede fullständigt definiera hur och vilka klimatförbättrande åtgärder projektet ska arbeta med.

3. Formulera skrivningar

Tydliga och rimliga kravställningar ska formuleras och skrivas i upphandlingsdokumenten. Här följer exempel på texter. Se vägledningen för fullständiga förklaringar med fotnötter.


Informationskrav – Förslag på kravformuleringar

Alternativ 1

Anbudsgivaren ska i sitt anbud redovisa klimatpåverkan för inlämnat anbud enligt anvisningar och
omfattning i bifogade Tekniska anvisningar.

Alternativ 2

Vinnande anbudsgivare ska i samband med slutbesiktning redovisa klimatpåverkan till beställaren.
Klimatdeklarationen ska baseras på det slutgiltiga utförandet av projektet enligt anvisningar och
omfattning i bifogade Tekniska anvisningar.

Alternativ 3

Vinnande anbudsgivare ska i samband med slutbesiktning redovisa klimatpåverkan enligt anvisningar och omfattning i bifogade Tekniska anvisningar. Resultatet från klimatberäkningen, enligt
definierad omfattning, ska reduceras med XX % jämfört med beräkning med generiska data genom
att använda produktspecifika miljövarudeklarationer (EPD:er enligt EN15804 eller likvärdigt),
transportscenarion och spillfaktorer.

Alternativ 4

Vinnande anbudsgivare ska i samband med slutbesiktning redovisa klimatpåverkan enligt anvisningar och omfattning i bifogade Tekniska anvisningar. Minst XX% av klimatpåverkan från klimatberäkningen, enligt definierad omfattning, ska vara baserad på produktspecifika LCA-data
(EPD:er enligt EN15804 eller likvärdigt).


Förbättringskrav – Förslag på kravformuleringar

Alternativ 1 (grönt
sidoanbud)

Anbudsgivaren ska i anbudsskedet redovisa klimatpåverkan för inlämnat anbud enligt anvisningar
och omfattning i bifogade Tekniska anvisningar. Anbudsgivaren kan lämna ett grönt sidoanbud som
föreslår och prissätter miljöförbättringar, som exempelvis alternativa arbetsmetoder eller material,
för att minska klimatpåverkan. Förbättringarna ska verifieras med en kompletterande klimatberäkning för projektet och ska bifogas. Ett grönt sidoanbud kan innebära avsteg från beställarens upphandlingsdokument vid anbudsförfrågan, t.ex. förlängd byggtid, och dessa avsteg ska specificeras. Anbudsgivare kommer utvärderas enligt angivna tilldelningskriterier.

Alternativ 2

Anbudsgivaren ska i anbudsskedet redovisa klimatpåverkan i inlämnat anbud enligt anvisningar
och omfattning i bifogade Tekniska anvisningar. Resultatet från klimatberäkningen ska understiga
referensnivån XX kg CO2 e/m2 BTA. De anbudsgivare som understiger detta värde kommer utvärderas enligt angivna tilldelningskriterier.

Alternativ 3

Anbudsgivaren ska i anbudsskedet redovisa klimatpåverkan för inlämnat anbud enligt anvisningar
och omfattning i bifogade Tekniska anvisningar. Vinnande anbudsgivare ska under projekteringsskedet föreslå miljöförbättringar som exempelvis alternativa arbetsmetoder eller material för att minska klimatpåverkan. Förbättringarna ska verifieras med en kompletterande klimatberäkning under projekteringsskedet. Dessa ska även prissättas, så att beställaren har möjlighet att avropa dessa åtgärder.

Alternativ 4

Anbudsgivaren ska i anbudsskedet redovisa klimatpåverkan för inlämnat anbud enligt anvisningar
och omfattning i bifogade Tekniska anvisningar. Vinnande anbudsgivare ska under detaljprojekteringen lämna förslag på åtgärder för att minska projektets klimatpåverkan för de fem (5) mest klimatpåverkande materialslagen. Dessa ska även prissättas, så att beställaren har möjlighet att avropa dessa åtgärder.


Prestandakrav – Förslag på kravformuleringar

Alternativ 1

Anbudsgivaren ska i anbudsskedet redovisa klimatpåverkan för inlämnat anbud enligt anvisningar
och omfattning i bifogade Tekniska anvisningar. Klimatpåverkan, för definierad omfattning, får max
vara XX kg CO2 e/m2 BTA. Detta gränsvärde är fastställt genom YY.

Alternativ 2

Vinnande anbudsgivare ska i samband med slutbesiktning av det aktuella projektet redovisa klimatpåverkan för det aktuella projektet enligt anvisningar och omfattning i bifogade Tekniska anvisningar. Klimatpåverkan, för definierad omfattning, får max vara XX kg CO2
e/m22 BTA. Detta gränsvärde är fastställt genom YY.


Förslag på tilldelningskriterier

Alternativ 1

Den anbudsgivare som lämnar in anbud med lägst beräknad klimatpåverkan får XX poäng av de
totala poängen i anbudet. Poäng delas ut till övriga anbudsgivare i fallande skala enligt följande
modell: (lägsta beräknade klimatpåverkan/aktuell anbudsgivares beräknade klimatpåverkan)
(antal möjliga poäng).

Alternativ 2

Anbudsgivarnas klimatberäkningsresultat delas in i intervall om XX kg CO2 e/m2 BTA. De anbudsgivare som hamnar i intervallet YY-ZZ kg CO2 e/m2 BTA får AA poäng av de totala poängen i anbudet. Poäng delas ut till övriga anbudsgivare i fallande skala, med BB poäng i nästkommande intervall, CC i nästkommande, och så vidare.

Alternativ 3

Anbudsgivarnas klimatberäkningar jämförs utefter en prissättning på XX kr per varje kg CO2
e/m2 BTA som understiger YY kg CO2 e/m2 BTA. Det anbud med lägst jämförelsesumma tilldelas kontrakt. Jämförelsesumman räknas fram genom att anbudssumman subtraheras med ett avdrag i kr enligt angiven prissättning för varje understigande kg CO2 e/m2 BTA multiplicerat med total BTA


Verifiering – Förslag på kravformuleringar

Alternativ 1 (uppdatering beräkning
i slutskede)

Entreprenören ska lämna en uppdaterad klimatberäkning till beställaren enligt anvisningar och omfattning i bifogade Tekniska anvisningar. Klimatberäkningen ska deklarera samt verifiera projektets slutliga klimatpåverkan baserat på det slutgiltiga utförandet och utvärdera eventuella klimatreducerande åtgärders effekt. Beräkningen överlämnas i samband med övrig slutdokumentation.

Alternativ 2 (uppföljning verkligt
inköpt material)

Slutligt beräknad klimatpåverkan ska baseras på en resurssammanställning som är
uppdaterad och representativ för slutligt utförande. Överensstämmelsen mellan verkligt
inköpt material och klimatberäkningens ska verifieras för betongprodukter (betongkvalitet ska överensstämma) samt för produkter där produktspecifik LCA-data använts
(produktspecifik LCA-data ska avse verkligt använda produkter); detta görs med t.ex.
leveranssedlar. Avvikelse avseende betongkvalitet och specifik LCA-data får göras om
XX vikt-%. Eventuellt tillägg29: Verifieringen av produkter med produktspecifik LCA-data behöver
endast göras för de produkter som bidrar till >YY% förbättring jämfört med generiskt
värde.

Alternativ 3 (hantering ÄTA-arbeten
endast i slutskede)

Om ÄTA-arbeten har tillkommit under entreprenadstiden kan entreprenören påvisa vilken
ökad eller minskad klimatpåverkan detta arbete har medfört genom klimatberäkning enligt
bifogade Tekniska anvisningar. Denna ökning eller minskning justerar avtalat klimatkrav
och beställaren ska då höja eller sänka aktuell kravnivå med denna del.

Alternativ 4 (hantering ÄTA-arbeten
kontinuerligt)

När förfrågan om ÄTA-arbeten tillkommer under entreprenadstiden får entreprenören
påvisa vilken separat ökad eller minskad klimatpåverkan detta arbete medför innan
beslut om att genomföra ÄTA-arbetet. Information om ökad klimatpåverkan ska ges som
beslutsunderlag till beställaren. Beställaren tar beslut om dessa ÄTA-arbeten, och vid
beslut ska beställaren justera avtalat klimatkrav enligt entreprenörens beräkning.

4. Utvärdera och granska

Beräkningar ska granskas, verifieras och utvärderas. Detta kan ske antingen endast i slutskedet eller i både anbuds- och slutskedet. Tydliga krav och löpande dialog underlättar utvärderingen.

Förslag på metod för granskning av klimatberäkningar finns i detalj i vägledningenPDF. Läs mer om hur underliggande beräkning bör utföras under anvisningar för LCA-beräkning av byggprojektöppnas i nytt fönster på Byggsektorns Miljöberäkningsverkyg BM.

Nyhetsbrev
När du blir prenumerant godkänner du även vår integritetspolicy.