Minska klimatpåverkan i ombyggnation blir allt viktigare
M-huset på Lunds tekniska högskola LTH byggs om för att bli en flexibel miljö där studenter och forskare kan mötas. Där ryms både labb, kontor och undervisningssalar. Akademiska hus genomför projektet i gott i samarbete med PEAB, Sweco och WSP. Anna Bernstad Saraiva Hållbarhetssamrodnare Akademiska Hus berättar mer om projektet.
Beskriv ert projekt
Ombyggnationen av M-huset på Lunds tekniska högskola är ett stort projekt med många delar. Det var ett omfattande rivningsarbete vilket gjorde att vi utgick från ett hus som var nästintill stomrent. Det ingår även tillbyggnader men just dessa räknas inte med i ROT-projektet. Projektet genomförs i samarbete med PEAB och arbetet baseras på deras kalkyl. Sweco är arkitekter samt entreprenör och WSP hanterar ventilation och VS. Tillsammans har parterna tagit fram beräkningsdata. Projektet är en del av stadsdelsplanen med arkitektoniska värden så fasadförändringar och tegelfärg måste stämmas av men i övrigt finns det stora möjligheter.
Varför deltar ni i ROT-projektet och vilka förväntningar har ni?
För Akademiska Hus är det strategiskt viktigt att minska klimatpåverkan i alla projekt vi genomför. I denna ombyggnation förväntar vi oss en relativt hög klimatpåverkan då det är en mycket omfattande renovering men stomen som ger absolut mest påverkan står kvar. I dialog med våra kunder jobbar vi med att förvalta det vi har. Vi utreder om det går att bygga om innan vi bygger nytt. Genom att tillämpa fyrstegsprincipen och identifiera behov, optimera användning av det vi har, bygga om och i sista hand bygga nytt. Därför förväntar vi oss att vi kommer att ha mer ombyggnation i framtiden. Då ombyggnation ännu inte omfattas inte av lagkrav är kunskapen lägre och vi saknar data.
Vi använder utgiftssiffror och inte faktiska klimatberäkningar. Detta är det första projekt med konkreta värden men det finns fortfarande stora kunskapsluckor. Vi kan ta fram mängddata på material som vi använder men vi har inte emissionssiffror. Det saknas framför allt bland annat värden för VS, vent och elprodukter. Det har varit en ögonöppnare hur lite miljödata det finns inom installationsområdet. Vilket lett till intressanta diskussioner med installatörer och projekterare. De är diskussioner som fler parter berörts av och därför ger projektet ringar på vattnet.
Vad är ert syfte och era behov?
Vi vill kunna jämföra olika ombyggnadsprojekt med varandra. Vi vill kunna dela resultat med branschkollegor på liknande sätt som vi gör med nybyggnationsprojekt då benchmark är viktigt för oss.
Vilka utmaningar har ni haft i projektet?
Den största utmaningen är att all data inte finns på klimatavtryck och det då ibland blir stora förenklingar. En lärdom till nästa fall är att veta vilken emissionsdata vi kan matcha mot. IVL hjälper oss med metoden och att ta fram underlag men frågeställningarna är ibland ändå metodrelaterade. En annan utmaning är att när vi startade projektet med PEAB var ROT-projektet inte en del av upplägget. Men här har vi hittat vägar in till PEAB och de är nu själva mycket engagerade. Alla involverade parter har ju ett egenintresse men när man är inne i ett projekt med satt budget och tidsplan så är det alltid var det en utmaning att inkludera något nytt.
Hur har ni löst dem?
Vi har avsatt både interna utvecklingsmedel och fått finansiering via projektet. Våra samarbetspartners i projektet har också varit väldigt tillmötesgående och sett detta som en del i sin egen utveckling. Vad gäller dataluckor har vi stället gjort förenklingar och tittat på vilket material installationsprodukterna består av. Vi är dock medvetna om att det inte är hela sanningen utan innebär troligtvis en underskattning.
Hur går det i projektet? Några resultat hittills?
Det gå jättebra tack vare engagerade konsulter och engagerad entreprenör. Att de som involverats i projektet från PEAB:s sida tidigare arbetat med klimatkalkyler och kan jobba i BM har varit guld värt. Vi har redan fått fram preliminära resultat, dock är rivningen inte inlagd men den är inte stor del av helheten.
Mer om projektet
I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad - ROT tar IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Sveriges Allmännytta Länk till annan webbplats. och Kommuninvest Länk till annan webbplats. fram en vägledning för hur fastighetsägare och byggentreprenörer kan minska klimatpåverkan vid renovering och ombyggnation. Åtta fastighetsägare deltar som testpiloter i projektet.