Varje ombyggnadsprojekt är unikt
Att bygga om fyra miljonprogramhus i stadelen Drottninghög i Helsingborg lärde Helsingborgshem mycket. Det gäller inte minst hur klimataspekter skiljer från ett område till ett annat vid renovering och ombyggnation.
Byggnadsetappen Grönkulla 3 innebar renovering av sammanlagt 93 lägenheter. Förutom stambyten och ett nytt ventilationssystem har byggnaderna renoverats både in- och utvändigt med bland annat ett nytt klimatskal med tilläggsisolering och nya fasader. Målet är en 30-procentig energibesparing.
Ombyggnationen ingår i den större satsningen DrottningH, ett arbete för att lyfta och komplettera stadsdelen Drottninghög. Det som var en typisk stadsdel från miljonprogrammets tid går till att bli en levande och blandad stadsdel med både nybyggda bostäder och renovering av befintliga.
Levande gårdar
Hyresgästerna kunde själva välja graden av renovering inne lägenheterna – vissa valde att satsa på ett nytt kök, andra valde bort den delen för att hålla hyran nere.
– Att skapa en ökad känsla av trygghet och nya mötesplatser genom mer levande innergårdar med nya balkonger, cykelrum, tvättstuga, miljöhus och så vidare var också en medveten satsning, berättar byggprojektledaren Håkan Andersson.
Renoveringsprojektet är en av testpiloterna i Klimatkrav till rimlig kostnad – ROT, ett projekt som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Sveriges Allmännytta och Kommuninvest.
Gett kunskapshöjning
– Deltagandet har gett oss en kunskapshöjning som kan utveckla oss i kommande ombyggnadsprojekt. Vi har lärt oss mycket av varandra i arbetsmöten med olika yrkesroller och aktörer och vi har lärt oss av resultatmötena med de andra piloterna, säger Tina Appelqvist, klimat- och miljöansvarig hos Helsingborgshem.
Projektet har gett en ökad förståelse för hur komplext det är att ställa krav och att sätta gränsvärden för klimatpåverkan vid en ombyggnad, konstaterar hon.
– Vi vet inte alla förutsättningar från start och det är svårt att utgå från andra projekt eftersom varje byggnad har sina unika behov och förutsättningar.
– Det är fortsatt byggfasen och framför allt materialproduktionen som vi behöver prioritera eftersom de står för majoriteten av utsläppen. Vi har landat i insikten att vi bör utgå från några få stora klimatpåverkande poster när vi ställer krav, material som används i stor volym och / eller har känd stor klimatpåverkan som exempelvis tegel till fasader, säger hon.
Återbruk för klimatnytta
Hon ser en tydlig förbättringspotential i att använda återbrukat material. Fast då är det nödvändigt att vara flexibel eftersom det är svårt att veta exakt vilket material som finns tillgängligt när det är dags att bygga.
- När man bygger med återbrukat material får man en tydlig klimatnytta även rent redovisningsmässigt då det i princip nollas i klimatpåverkan i klimatberäkningen.
Ombyggnadsprojekt kan också bidra till ökat återbruk om material demonteras och kan gå till återbruk någon annan stans.
– Men det ger inga stora vinster för det enskilda ombyggnadsprojekt som demonteras. Minskningen av avfallsmängderna motsvarar antagligen inte ökningen i kostnad och tid för demontering och lagring. Vi efterlyser därför ett smart sätt att premiera att ombyggnads- och rivningsprojekt ökar demonteringsgraden, säger Tina Appelqvist.
Renoveringen av de 93 lägenheterna genomfördes med Skanska som huvudentreprenör och har belönats med Sveriges Allmännyttas utmärkelse Årets bästa renovering 2022 Länk till annan webbplats..
Om projektet
I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad - ROT tar IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Sveriges Allmännytta Länk till annan webbplats. och Kommuninvest Länk till annan webbplats. fram en vägledning för hur fastighetsägare och byggentreprenörer kan minska klimatpåverkan vid renovering och ombyggnation. Åtta fastighetsägare deltar som testpiloter i projektet.