Remissvar: Infrastrukturplaneringen behöver göras om i grunden

Trafikverkets inriktning för infrastrukturplaneringen de kommande åren behöver arbetas om i grunden. Det skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett remissvar. Det behöver bli tydligare hur planeringen av den statliga infrastrukturen bidrar till att nå de klimatmål som har beslutats enligt Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling.

Trafikverket räknar med en kraftig ökning av trafiken för både personbilar och lastbilar i infrastrukturplanen, trots att Sveriges klimatmål kräver raka motsatsen.

IVL anser att basprognosens antaganden om fortsatt biltrafikökning dels stämmer illa med historisk erfarenhet, dels leder till ökande målkonflikter med såväl nationella mål som internationella åtaganden. Det leder till överinvesteringar i vägprojekt, som i sin tur genererar mer biltrafik.

– Det faktum att inriktningsunderlaget inte presenterar några andra scenarios än ett business as usual-scenario gör det direkt olämpligt som beslutsunderlag. Forskning visar att en förutsättning för att klimatmålen ska nås är en kombination av elektrifiering, förnybara drivmedel och, inte minst, åtgärder och styrmedel för ett transporteffektivare samhälle, säger Joanna Dickinson, mobilitetsexpert vid IVL och en av dem som skrivit remissvaret.

Åtgärder i den statliga infrastrukturplaneringen som bidrar till ett transporteffektivare samhälle kan bland annat vara att undvika utbyggnad av infrastruktur som leder till ökad trafik, och på det statliga vägnätet finns rådighet över hastighetsgränser, bättre hastighetsövervakning och att omvandla bilkörfält i städer. IVL lyfter också fram att dagens stadsmiljöavtal bör få ökad betydelse.

– En fördelning av cirka 15 procent av den nationella infrastrukturbudgeten till dagens stadsmiljöavtal eller likvärdig finansieringsform skulle bidra till att klimatmålen kan nås. Det skulle också ge en rad andra samhällsekonomiska vinster som sänkta halter av luftföroreningar, minskat buller, ökad folkhälsa och mer utrymme för bostäder, varför en sådan omfördelning skulle vara väldigt kostnadseffektiv, säger Joanna Dickinson.

IVL noterar att inriktningsunderlaget inte tar in de framväxande internationella erfarenheterna av en målstyrd infrastrukturplanering för minskad biltrafik. Flera europeiska länder, med Norge som närmast liggande exempel, arbetar med en planering som bidrar till uppsatta miljömål och samtidigt skapar större kostnadseffektivitet.

– Insikten att biltrafiken behöver minska har i allt fler städer och länder resulterat i mål och åtgärder för att åstadkomma detta. Den svenska infrastrukturplaneringen borde beskriva hur vi kan främja en sådan utveckling i Sverige också, säger Joanna Dickinson.

Läs IVL:s remissvar här. Pdf, 473.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Vid frågor, kontakta:
Joanna Dickinson, joanna.dickinson@ivl.se tel. 010-788 66 34